Datacenter och värmeåtervinning: teknikskiften som öppnar nya dörrar

När datalagring och digitalisering fortsätter att växa samtidigt som energipriserna pressas upp, hamnar datacenter i ett tydligt spänningsfält. Anläggningar som kräver stora mängder el producerar samtidigt betydande mängder överskottsvärme. I ett läge där hållbarhetsmål, EU-regleringar och geopolitisk osäkerhet påverkar hur IT-infrastruktur byggs och drivs väcks nya frågor. Hur kan värmen tas tillvara på ett effektivt sätt? Och vad krävs för att datacenter ska bli en integrerad del av framtidens energisystem?

De här frågeställningarna är en del av vardagen för Anders de Maré och Mikael Anjou. De Maré arbetar som projektsäljare med fokus på kritisk infrastruktur på ENACO, medan Anjou är Sverigechef på Nordic Climate Group. Tillsammans ger de en bild av hur tekniken utvecklas och vilket skifte som just nu präglar branschen.

Lokalt till hyperscale och tillbaka till lokalt

Under lång tid har svenska företag haft sina IT-miljöer nära den egna verksamheten. On-premises-lösningar har varit det självklara valet, inte minst av säkerhets- och prestandaskäl. Därefter tog molntjänsterna fart, eller som Anders de Maré beskriver det: “Det där molnet som alla tror är ett moln men som i själva verket är enorma serverparker”. Utvecklingen ledde till storskaliga etableringar, där Norden stack ut genom sitt kalla klimat och tillgången till billig, fossilfri el.

– Från början handlade det om kombinationen av billig energi och kallt väder och norra Sverige var en viktig etableringsmarknad. Att enkelt bli av med överskottsvärmen var huvudfrågan, säger Mikael Anjou.

I dag är rörelsen på väg åt ett annat håll. Allt fler företag söker åter större fysisk kontroll över sin data. Bakom skiftet finns flera samverkande faktorer: snabbt växande datamängder, stigande energikostnader, skärpta säkerhetskrav och ett förändrat geopolitiskt läge.

– På bara något år har synen på datasäkerhet förändrats brutalt. Helt vanliga företag frågar sig idag om de ens vågar ha sin data och verksamhetskritiska system hos leverantör utan egen kontroll och insyn, säger Anders de Maré.

Resultatet är ett ökat intresse för regionala datacenter, co-location-lösningar och lokal lagring, där företag har full kännedom om var deras data finns och hur den hanteras.

Den nya tekniska verkligheten

Samtidigt som marknaden förändras har även den tekniska verkligheten i datacentren förskjutits snabbt. För ett decennium sedan låg effekten per rack ofta på 2-6 kW. I dag är nivåer på 20-60 kW snarare norm, och den senaste generationen AI-drivna GPU-installationer för träning och beräkning närmar sig flera hundra kilowatt per rack. Prognoserna pekar på att effekten inom några få år kan nå omkring en megawatt per rack, alltså 1 000 kW. Ett tydligt mått på hur snabbt utvecklingen går.

– De nya GPU-servrarna är vätskekylda direkt på chipnivå, vilket gör det möjligt att ta tillvara värmeenergin på ett helt annat sätt än tidigare. Merparten av värmeenergin hamnar i ett medium med hög temperatur, vilket i sin tur ger en effektivare värmeåtervinning, berättar Anders de Maré.

Även kyltekniken befinner sig i ett tydligt skifte. Syntetiska köldmedier, som HFC-gaser, håller på att fasas ut och ersätts av naturliga alternativ som ammoniak, koldioxid och kolväten.

– Den här förflyttningen handlar både om miljö, reglering och driftsekonomi. Det påverkar maskinernas konstruktion, men inte målet. Att flytta värme från en plats till en annan, att tillvarata värmeenergin och att göra det på ett så energieffektivt sätt som möjligt, säger Mikael Anjou.

Energieffektivitet som systemfråga – från design till energicentral

När effektbehoven ökar blir den tekniska utformningen av datacenter allt viktigare. EU:s energieffektiviseringsdirektiv (EED) ställer krav på att datacenter med en installerad effekt över 500 kW inte bara ska följa upp sin energianvändning, utan även kunna återvinna delar av den värme som produceras.

Detta innebär, enligt Anders de Maré, att datacenter i allt högre grad behöver ses som en del av energisystemet snarare än enbart som IT-infrastruktur:

– Det är där energi förs in, tas om hand och förs vidare ut i andra system.

Mikael Anjou pekar på det självklara i att ta vara på värmen i stället för att låta den gå förlorad:

– Det är dumt att stoppa in en massa energi i en serverhall och sen låta all värme försvinna rakt ut. Varje kilowattimme som går att återvinna gör skillnad, både ekonomiskt och samhällsmässigt.

Datacenter i en ny systemroll

Med den teknik som nu finns tillgänglig blir det enklare att integrera datacenter i lokala energisystem. Det gäller både fjärrvärmenät av fjärde generationen, där värmepumpar höjer temperaturen till 70–80 grader, och femte generationens lågtempererade energisystem. I dessa energiloopar ligger temperaturen närmare marknivå, vilket gör det möjligt för flera aktörer att både leverera och ta emot energi.

Det öppnar nya tillämpningar för allt från bostäder och handel till idrottsanläggningar och hela stadsdelar. Enligt Mikael Anjou är det i allt högre grad ekonomin som driver utvecklingen:

– Ju högre energipriserna blir, desto mer rationellt blir det att koppla ihop systemen. All logik talar för att fler aktörer kommer dela energi med varandra framöver.

Många av lösningarna finns dessutom på mycket nära håll. I vissa fall bokstavligen vägg i vägg.

– Restvärme från en anläggning försvinner ofta ut i luften samtidigt som en närliggande fastighet köper fjärrvärme. Den typen av situationer är på väg att förändras i takt med att tekniken mognar och energipriserna stiger. Ett annat bidragande skäl är ekonomiska styrmedel. Genom exempelvis Klimatklivet kan delar av investeringarna i energisamarbeten finansieras, vilket kortar återbetalningstider och gör projekten mer attraktiva, säger Anders de Maré.

Samtidigt som AI-utvecklingen och växande datamängder gör datacenter allt mer samhällskritiska, får de också en mer central roll i energisystemet. Den värme som genereras i servermiljöerna kan nyttjas där människor bor, arbetar och använder energi.

Att integrera datacenter i framtidens energilösningar handlar därför inte enbart om tekniska möjligheter, utan lika mycket om stadsplanering, affärsmodeller och politiska styrmedel.

– Datalagringen exploderar på flera nivåer. Det driver ett enormt behov av kapacitet, och då blir det ännu viktigare att ta tillvara den energi man stoppar in, avslutar Mikael Anjou.

Clima Energy Nordic – en mötesplats i ett föränderligt energisystem

I takt med att Sverige bygger ut både digital infrastruktur och mer energieffektiva stadsdelar ökar behovet av forum där teknikleverantörer, energibolag, fastighetsägare och industrin kan mötas. Mot den bakgrunden etableras Clima Energy Nordic, som en samlande arena för erfarenhetsutbyte, diskussioner om tekniska skiften och utveckling av lösningar där datacenter blir en integrerad del av framtidens cirkulära energisystem.

Clima Energy Nordic är Nordens nya mötesplats för hållbara och energieffektiva fastigheter och anläggningar. Med fokus på effektiv energianvändning inom värme, ventilation och kyla för inomhusklimat möts fastighetsägare, investerare, installatörer, leverantörer, konsulter, forskare och beslutsfattare för att tillsammans driva på utvecklingen mot hållbara fastigheter, anläggningar och lönsamma investeringar.

Om Clima Energy Nordic