Kommuner och regioner ska gå före – kraven på energieffektivisering skärps

Kommuner och regioner ska gå före i energieffektiviseringsarbetet. Nya EU-krav och ett aktuellt svenskt lagförslag innebär att energieffektivitet får en tydligare plats i allt från långsiktig planering till investeringar och upphandling. Samtidigt fastnar många lönsamma åtgärder fortfarande på vägen till beslut.

Kommuner och regioner styr idag över stora fastighetsbestånd – allt från skolor och vårdlokaler till idrottsanläggningar, bostäder och kontor. Här finns en stor potential för att minska energianvändningen och samtidigt sänka kostnader, frigöra kapacitet i energisystemet och stärka verksamheternas robusthet.

Ändå fastnar många lönsamma energieffektiviseringsprojekt på vägen från idé till beslut. Konkurrensen om investeringsmedel är hård och nyttorna med energieffektivisering är inte alltid tillräckligt tydliga i beslutsunderlagen. Samtidigt ökar kraven på kommuner och regioner att agera.

EU-direktiven höjer kraven

Energieffektiviseringsdirektivet, EED, ger offentlig sektor en särskild roll som föregångare. Bland annat ska den offentliga sektorns samlade slutliga energianvändning minska med 1,9 procent per år. Direktivet stärker också principen om energieffektivitet först – att energieffektiva alternativ ska beaktas inför beslut.

Direktivet om byggnaders energiprestanda, EPBD, har större fokus på byggnadsbeståndet och vägen mot ett energieffektivt och fossilfritt byggnadsbestånd till 2050. För kommuner och regioner innebär det ytterligare anledningar att arbeta långsiktigt med energiprestanda och energirenovering av sina fastigheter.

Ny svensk lag för energieffektivisering i kommuner och regioner

I Sverige är dessutom ny lagstiftning inom energiplanering under framtagande. Förslaget innebär bland annat krav på långsiktiga planer för en effektivare energianvändning i den egna verksamheten. Inför större investeringar och vissa planer ska även olika alternativ analyseras utifrån principen om energieffektivitet först.

Offentlig upphandling berörs också i lagförslaget. Upphandlande myndigheter och enheter ska enligt förslaget analysera olika alternativ ur energieffektivitetssynpunkt inför upphandlingar, samtidigt som regeringen ges möjlighet att ställa krav på hög energieffektivitetsprestanda för bland annat varor, tjänster, byggnader och entreprenader.

Det innebär att energieffektivisering i allt högre grad blir en fråga inte bara för fastighets- och energiansvariga, utan också för ledning, ekonomi, upphandling och politik.

Hur får man besluten på plats?

Nya krav innebär inte automatiskt att investeringarna genomförs. För den som arbetar med kommunens eller regionens fastigheter återstår ofta den avgörande uppgiften: Hur får man politiker och chefer att prioritera energieffektivisering? Vilka argument fungerar bäst och hur säkrar man långsiktigt stöd, resurser och finansiering?

En röd tråd är att lyfta blicken från kilowattimmarna. Koppla projektet till mål som kommunen redan prioriterar och visa hela nyttan: Hur mycket pengar sparas under investeringens livslängd? Kan åtgärderna frigöra kapacitet i elnätet? Hur bidrar de till klimatmålen, bättre inomhusmiljö eller minskat underhåll? Och kan en lägre energianvändning göra samhällsviktiga verksamheter mindre sårbara vid störningar?

Det handlar också om att tala beslutsfattarnas språk. En energibesparing blir mer konkret om den översätts till kronor och verksamhetsnytta. Tekniska åtgärder blir mer relevanta när det framgår vilka problem de löser och vilka risker de minskar.

Och framför allt: gör det enkelt för dem att fatta beslut. Ett bra beslutsunderlag ska snabbt ge svar på tre frågor: Vad vill vi göra? Varför behöver vi göra det? Vad tjänar kommunen eller regionen på det?

Det finns sannolikt stora skillnader i hur väl förberedda kommunerna är på de nya kraven, och hur aktivt de hittills har arbetat med energieffektivisering. Men med den nya lagen måste kommuner och regioner ta tag i sin energiplanering, vilket kan bli startskottet för en nödvändig diskussion och ett mer strukturerat arbete i verksamheterna.

Kraven ökar – men det gör också möjligheterna

EED, EPBD och den kommande svenska lagstiftningen sätter ett tydligare fokus på kommuner och regioners energianvändning. Men utvecklingen handlar om mer än att leva upp till nya regler.

Energieffektivisering kan sänka kommunens kostnader, frigöra effekt för tillväxt och elektrifiering, förbättra kommunala fastigheter och stärka beredskapen. Det gör frågan till betydligt mer än en teknisk fastighetsfråga.

Tekniken och många av de lönsamma åtgärderna finns redan. Utmaningen är att se till att de också genomförs.

Fakta: Artikelserie om EU:s nya regelverk

Den här artikeln ingår i en artikelserie om EU:s nya regelverk för energieffektivisering och hållbara byggnader, framtagen på initiativ av Clima Energy Nordic och Eneff.

I serien belyses energieffektiviseringsdirektivet (EED) och direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) ur flera olika perspektiv, med fokus på hur regelverken påverkar fastighetsägare, installatörer, kommuner och andra aktörer inom energi- och fastighetssektorn.

Syftet med artikelserien är att öka kunskapen om hur EU:s nya krav kan omsättas i praktiken och bidra till hållbara, robusta och energieffektiva fastigheter och samhällen.

Om Eneff

Eneff är Sveriges intresseorganisation för energieffektivisering samlar företag, organisationer, kommuner och andra aktörer för att driva på utvecklingen mot en effektivare energianvändning och ett prisvärt, pålitligt och hållbart energisystem.