Så rustar Jernhusen för kris: ”Kan inte lita på att samhället alltid finns där”
Trafikinformationen slocknar, toaletterna slutar fungera och i depåerna kan tågen inte isas av. När elen och värmen försvinner påverkas mer än själva tågstationerna. Därför kartlägger Jernhusen vilka funktioner som måste hållas igång i ett förändrat säkerhetsläge.
Sveriges järnvägsstationer kopplar inte enbart samman hela landet geografiskt. Erfarenheter från Ukraina visar att stationerna också blir platser där människor kan mötas, köpa kaffe, ladda telefonen och få samhällsinformation när vardagen sätts ur spel, menar Per Forsling, chef för hållbarhet, digitalisering och säkerhet på Jernhusen. Det statliga bolaget äger bland annat stationer, depåer och terminaler längs den svenska järnvägen.
– Det är som ett torg, fast inomhus. Vi tror att stationerna kan fylla den funktionen också här när viktiga samhällsfunktioner slås ut, vid höjd beredskap eller krig, säger han.
För att stationerna ska kunna svara upp till det ändamålet behöver Jernhusen säkra energiförsörjningen. Bolaget har redan reservkraft, men ser över om den behöver förstärkas.
– Vi vet inte om vi har el i ledningarna när en störning inträffar eller om vi blir prioriterade. Vi kan inte lita på att samhället alltid finns där i en kris. Därför behöver vi ta eget ansvar för att kunna upprätthålla vår funktion, säger Per Forsling.
Säkerhetsläget tvingar fram prioriteringar
Men vilka av Jernhusens tjänster kan kunderna och samhället räkna med, även om elen skulle försvinna? För att ta reda på det har verksamheten genomgått en kontinuitetsplanering för att ringa in kritiska uppgifter och se vilka funktioner, medarbetare och underentreprenörer som behövs för att klara dem om vardagen sätts ur spel.
– Vi hade nog inte gjort det om säkerhetsläget inte hade förändrats. Nu behöver vi prioritera, för allt kan inte vara viktigast, säger Per Forsling.
Energilösningen måste passa uppgiften
Om vintrarna, när temperaturerna kryper långt under minusstrecket, rullar tågen in i depåerna som stora ”isbitar”, som Per Forsling beskriver det. Det krävs mycket energi för att isa av dem, vilket gör just depåerna till en annan typ av utmaning jämfört med en vanlig kontorsbyggnad. För att minska energianvändningen arbetar Jernhusen med AI-styrning och att flytta energianvändningen över tid för att minska effekttopparna på el och värme. Det kan i sin tur ge lägre kostnader och mindre belastning på miljön.
– Reservkraften är central för att vår verksamhet ska fungera även om elförsörjningen störs. Vilken teknik som passar beror på vilken uppgift den ska klara av.
Jernhusen har till exempel ett batterilager som driver en sprinkleranläggning, men att lagra energi för att isa av tåg ställer helt andra krav.
– Batterierna skulle behöva vara väldigt stora. Det fungerar inte praktiskt, men i vissa tillämpningar kan batterier absolut fungera, säger Per Forsling.
På vissa platser undersöker Jernhusen möjligheten att använda batterilager och solceller. Energisamarbeten med närliggande fastighetsägare och dieselaggregat är andra alternativ Jernhusen kikar på.
När systemen måste köras manuellt
En cyberattack skulle kunna påverka driften även om elen finns kvar i ledningarna. Därför testar Jernhusen regelbundet säkerheten i bolagets IT-system och tekniken som styr fastigheterna. Om någon tar sig in ska angreppet kunna begränsas till den berörda platsen.
Per Forsling understryker att mycket av beredskapsarbetet även omfattar vad medarbetarna kan göra om systemen ändå skulle slås ut.
– Vi behöver förstå hur våra egna hus fungerar och ha både kompetens och instruktioner för att kunna köra systemen utan IT-stöd. Om den digitala styrningen slås ut ska vi ändå kunna starta och stoppa installationerna manuellt.
Börja med att simulera ett strömavbrott
Det är ett bra riktmärke att utgå från när en verksamhets beredskap ska testas. Per Forsling vill dock uppmana andra fastighetsägare att applicera samma testprincip för just energiförsörjning.
– Resonera med dina branschkollegor och ta hjälp av varandra. Vad händer om du inte får el eller värme i ledningarna? Hur länge klarar du dig? Och vad är din plan? Börja med ett strömavbrott och se vad det skulle innebära för din verksamhet.
På så sätt kan verksamheten visualisera vilka åtgärder som behövs och var de ska sättas in, menar Per Forsling. Det kan resultera i en investering, utbildning eller instruktioner så att medarbetarna vet vad de ska göra i en krissituation.
I februari 2027 medverkar Per Forsling på Clima Energy Nordic, Nordens första mötesplats för hållbara och energieffektiva fastigheter. Där kommer han prata om hur ett förändrat säkerhetsläge påverkar fastighetssektorns arbete med just beredskap.
– Jag ser fram emot att dela våra erfarenheter och lyssna på andra, avslutar han.
Vill du hör mer av Per Forsling? Den 4 februari talar han på konferensen på Clima Energy Nordic. Se konferensprogrammet >>
Om Clima Energy Nordic
Clima Energy Nordic är den första nordiska mötesplatsen med fokus på effektiv energianvändning inom kyla, värme och ventilation för inomhusklimat. Den 2–4 februari 2027 på Svenska Mässan i Göteborg möts fastighetsägare, installatörer, leverantörer, experter och beslutsfattare för att dela kunskap, skapa affärer och tillsammans driva utvecklingen mot energieffektiva och hållbara fastigheter.